Vad är ringorm?

Ringorm är en hudsjukdom som orsakas av hudsvampar.

Hudsjukdomen är relativt ovanlig, men har större utbredning hos personer som arbetar med djur i sin dagliga verksamhet. Svampen som orsakar ringorm kommer i de flesta fall från djur (zoofila svampar).

Symptom på ringorm

• Utslagen kan vara utformade som en rund eller en oval ring. Därav namnet ringorm.
• I ringens kant har det uppstått rödaktiga fjällande hudutslag.
• I ringens mitt ser man vanligen inte något annat än en normal yta, men den kan eventuellt vara fjällande också.
• Ringarna varierar till såväl antal som till storlek. Det kan alltså vara fler eller färre och storleken kan variera från några millimeter i diameter till flera centimeter.
• I allmänhet medför utslagen en viss klåda men den är i vanliga fall inte alltför besvärande.

Kan förväxlas med psoriasis

Det är lätt, även för läkare som inte är specialister, att förväxla andra hudsjukdomar, som till exempel psoriasis, med ringorm. Det sker tyvärr ganska ofta, vilket medför meningslösa felbehandlingar.

Odlingsprov för säker diagnos

För att få en säker diagnos kan man göra en odling, som tar 3-4 veckor, men då får man också ett säkert svar. En annan metod är att använda den läkande krämen under en tid (1-2 veckor) för att se om symptomen lindras.

Smittar ofta från djur

Det vanligaste är att det är ett djur (kor och marsvin för det mesta) som bär på smittan. Smittan överförs till människan genom en direktkontakt med djuret.

Däremot är det ovanligt att smittan överförs från en person till en annan.

Djuret i fråga kan förefalla helt friskt trots att det bär på svampen. Trots detta kan svampen bära smittan vidare till en annan individ, till exempel en människa.

Vilka är i riskzonen för att drabbas av åkomman?

Som ovan nämnt är smittan mest vanligt förekommande hos kor och hos marsvin.

Det är alltså barn som har marsvin som husdjur och lantbrukare som hanterar kor som löper den största risken att drabbas. Men även de som arbetar med andra slags pälsdjur, som uppfödare eller som laboratoriepersonal, riskerar att smittas av sjukdomen.

Behandla ringorm

För att vara säker på att man ska slippa dras med sjukdomen under en längre tid bör man uppsöka läkare och påbörja en behandling.

Behandlingen innebär vanligen att man smörjer in de infekterade områdena med en kräm. Det kan hända att läkaren bedömer att man ska äta tabletter, men det tillhör undantagen.

Hur lång behandlingstid bör man räkna med?

Har du fått rätt diagnos och inlett behandlingen enligt anvisningarna, bör märkbara förbättringar ha skett inom en till två veckor.

Rekommendationen är dock att fortsätta med behandlingen till dess att alla synliga tecken på sjukdomen har försvunnit; kanske ytterligare två veckor.